Inlägg publicerade under kategorin Sägen

Av Trollet - 9 november 2010 14:45

För många hundra år sedan fanns det

ett stort Troll som bodde i mina barndomstrakter.
Det fanns många berättelser om honom.
En av dem kommer jag särskilt ihåg.
Den berättade nämligen min far för mig när jag var liten.
Och jag minns hur fascinerat jag lyssnade till berättelsen.

 

 

Trollet och Sockenborna

  

När kyrkan i en närbelägen socken en gång byggdes

så fanns det inte så många hus i socknen,

men alla var överrens om att där skulle finnas en kyrka.
När kyrkan sedan byggts så blev där fler och fler
hus och gårdar som byggdes runtom.

 

Här bodde också ett Troll.
Han hade varit van vid att ha sina marker ifred
och blev mycket arg då det kom så mycket människor.

Han försökte skrämma bort de som bodde i socknen.
Han stal deras boskap och försökte fånga
deras giftasvuxna döttrar.

 

Till slut blev byborna så trötta på honom
att de beslöt sig för att gå i gemensam trupp
och försöka driva bort trollet. Men de lyckades inget vidare.
Till sist en natt så stängde de igen ingången till Trollets berg
med ett stort klippblock som de funnit uppe på berget.

Trollet blev mycket förargat då han inte

lyckades ta sig ut, och vrålade så berget skakade.
Ibland hördes det i hela socknen hur Trollet vrålade.
Men Trollet förblev instängt.
Till sist tystnade Trollet, och man trodde att han dött.

 

Nedanför det här berget byggdes det så en väg.
När det plötsligt en dag hördes ett förskräckligt vrålande
blev byborna mycket förskräckta.
De förstod att Trollet levde och trodde
att Trollet nu sluppit ut, för hela berget skakade
och stora klippblock for omkring.

 

Den natten gick man för att kontrollera ingången och
försäkra sig om hur det egentligen låg till.
Klippblocket låg kvar men hade flyttats lite åt sidan.
Dock var inte öppningen tillräckligt stor
för att ett Troll skulle kunna komma ut, trodde man.
Men överraskningen blev stor när det upptäcktes
att Trollet faktiskt hade sluppit ut.

Ännu en gång försökte man driva bort trollet
men lyckades inget vidare.
Det klippblock som hållit Trollet instängt så länge
hade nu av Trollet slängts upp ovanpå berget,
och kunde nu skymtas från vägen nedanför.

 

En dag var en bondes yngsta men giftasvuxna dotter försvunnen,
och man trodde att trollet hade tagit henne som hämnd.
När man så ännu en gång i samlad tropp
begav sig till Trollets berg, möttes de av den försvunna dottern.
Då hon fick höra vart de var på väg,
sa hon att hon frivilligt gått till trollet för att
försöka komma till en förlikning.

Resultatet blev att Trollet bad att få gifta sig
med bondens vackra dotter och i gengäld lovade Trollet
att lämna byborna ifred.

 

Bonden, som absolut inte ville
gifta bort sin dotter med ett Troll,
lovade i alla fall att fundera på saken,
om Trollet lovade att låta honom i lugn och ro få
några dagar på sig att tänka.
Så blev det.

 

När trollet så efter några dagar
frågade bonden om han bestämt sig,
svarade bonden att det hade han inte riktigt ännu.
Men snart så skulle han nog komma till ett beslut,
om han bara kunde få någon vecka till på sig.

 

Efter en vecka kom trollet på nytt
och frågade om bonden bestämt sig,
och fick återigen till svar att "Nej inte riktigt ännu."
"Kunde han få lite mer tid på sig ?"
Och visst kunde han det.

Så fortsatte det i månad efter månad.

 

Efter ett par år började Trollets tålamod tryta,
och han sa till bonden att om han inte fick ett svar snart
så skulle han bryta överenskommelsen att

lämna bonden och de övriga sockenborna ifred.
Varpå bonden svarade :
"Ja, i så fall kommer du aldrig att få gifta dig med min dotter.
 Vill du gifta dig med henne så låter du mig nu fundera i lugn och ro.
 När jag bestämt mig kommer jag till dig."

 

Trollet blev då orolig och beslöt sig för att stå ut ett tag till.
Han slutade att gå och fråga bonden och gjorde
som bonden sagt till honom, han väntade
och lät sockenborna vara ifred.

 

Men ofta kan man från vägen, som då byggdes för längesedan,
se hur trollet har varit ut och flyttat på klippblocket uppe på berget
som för att kasta det mot bondens gård i ilska,
men ångrat sig och låtit det bli liggande kvar.

Ibland ligger klippblocket så nära bergets kant
att man tror att det ska ramla ner när som helst.
Och ibland så långt in att den inte syns från vägen.
Och Trollet väntar tålmodigt.
Men vem vet vad som händer den dag
då Trollet får veta att bonden lurat honom..........

Av Trollet - 1 november 2010 16:30

Idag tänkte jag berätta om en sägen som sägs vara sann. Den handlar om ett stort Troll.

 

Det stora Trollet och Kyrkan

 

Min far berättade en gång om ett Troll som

bodde i närheten av där jag är uppvuxen.

Jag tänkte återberätta den berättelsen här.

 

Inte så långt från oss fanns det ett mycket stort berg.

Det sägs att där bodde ett mycket gammalt troll.

Han hade funnits där långt innan vår sockenkyrka hade byggts.

Trollet hade stora ägor och hade vaktat dem i många hundra år.

 

En dag väcktes trollet av en massa bankande och hackande.

Det hördes milsvida omkring.

Trollet blev mycket arg, för han tolererade inte

att någon störde honom i hans middags slummer.

Med ett par kliv var jätten framme på den plats där oljudet kom från.

 

Där var en massa små människor med verktyg av olika slag

och han kunde inte förstå vad de höll på med.

 

När trollet närmade sig utbröt panik bland människorna.

Men några modiga stod kvar, så han hukade sig ner mot

en av människorna för att fråga.

Hans röst mullrade som åska mellan husen.

Till svar fick han att de tänkte bygga en kyrka här.

"Kyrka" sa Trollet "vad är det ?"

"Ja" svarade den man som trollet vänt sig till

"Det är ett nytt hus dit alla är välkomna"

"Åhh" sa Trollet. "Får jag också komma dit?"

"Javisst" svarade mannen,

"Bara du ger oss ett handtag med byggandet."

Och Trollet gjorde som han sa, för han var lite nyfiken.

Byggandet av den nya kyrkan gick mycket fort,

tack vare att trollet hjälpte till han också.

 

Så blev kyrkan klar och det var dags för den första träffen.

För Trollets skull hade man förlagt den utomhus.

För att kalla samman alla, ringde man i kyrkklockorna.

Men ljudet var så högt så Trollet förskräckt reste sig upp

och med långa kliv avlägsnade sig därifrån.

 

Han sprang hela vägen (i verkligheten blev det bara några steg) till sitt berg.

Där kröp han ihop av förskräckelse och försökte

på alla sätt utestänga det hemska ljudet.

 

När kyrkklockorna så äntligen tystnat kände Trollet

en stor ilska gentemot dessa människor.

Han beslöt sig för att nästa morgon förstöra hela kyrkan.

Med det beslutet somnade han.

 

Det första han gjorde på morgonen då han vaknat

var att bege sig till kyrkan.

Men Trollet kände en sådan rädsla att han inte

kunde komma i närheten av kyrkan, hur han än försökte.

 

Men då fick han en annan ide.

Inte långt från kyrkan hade man samlat all sten som man

varit tvungen att flytta från platsen där kyrkan skulle byggas.

Meningen var att dessa stenar en dag skulle användas till

att bygga en stenmur runt kyrkan.

Dit begav sig nu Trollet och valde ut en stor sten

(i verkligheten var den ungefär som ett stort klippblock)

som han slängde mot kyrkan.

Men han siktade inte så bra, så han missade.

Han försökte flera gånger, men han kunde aldrig träffa kyrkan.

 

Plötsligt började kyrkklockorna ringa igen,

och Trollet som inte stod ut med oväsendet och

skyndade sig därifrån.

 

Dagen därpå gjorde han nya försök.

Men nej, han lyckades inte träffa kyrkan.

När han försökt i flera dagar gav han upp och

drog sig tillbaka till sin bergagrotta,

där han försökte fundera ut ett sätt att förstöra kyrkan

och bli av med oväsendet. Han kom inte på något sätt.

 

Vartefter veckorna, månaderna och åren gick,

så blev Trollet bara mer och mer arg.

En dag kom en ung man till det stenröse där

stenarna som Trollet slängt, hamnat.

Den unge mannen hittade en flisa av vacker sten

som han valde att ta med sig hem.

 

Den unge mannen tog stenen och begav sig av hemåt.

Stenen placerade han på spiselhällen i sitt hus.

Dagen därpå var söndag och den unge mannen begav sig till kyrkan.

Han tog på sig sina finaste kläder och gick ut genom dörren.

Men han blev alldeles förskräckt då han blickade mot kyrkan -

den hade brunnit ner till grunden.

 

Trollet som i så många år försökt förstöra kyrkan,

blev mycket glad när han upptäckte vad som hade hänt.

Äntligen skulle han få lugn och ro.

Nöjd begav han sig iväg till en vän några landskap bort

för att berätta den glada nyheten.

Han stannade där några veckor -

eller var det kanske ett par månader?

Tja eftersom Troll inte kan räkna, så vet man inte med säkerhet.

 

Men sockenborna som gärna ville ha sin kyrka,

påbörjade byggandet av en ny.

Den unge mannen var en av dem som jobbade hårdast.

Han jobbade nästan både dag och natt.

 

Så äntligen blev den nya kyrkan färdig att invigas.

Precis som första gången den byggdes, ringde man i kyrkklockorna.

Skillnaden var att denna gång var inte Trollet med.

 

Några veckor senare kom Trollet "hem" igen.

Gissa om han blev förvånad när han såg att kyrkan var tillbaka !

Besviken stängde han in sig i sitt berg och

led tysta kval var gång kyrkklockorna ringde.

 

När så Trollet en dag bestämde sig för att

göra ett nytt försök att förstöra kyrkan,

fick han se en ung man plocka stenar från "hans" stenröse,

och blev arg. Mannen blev rädd för Trollet

och sprang sin väg med en sten i vardera handen.

Förvånat såg då Trollet hur kyrkan ännu en gång brann ner.

Han blev återigen mycket glad.

 

Återigen byggdes så kyrkan upp, och alltsedan dess sägs det

att man inte får plocka sten från

stenröset eller stenmuren runt kyrkan,

för då brinner kyrkan ner.

Om man nu inte är ett Troll förstås !

Ovido - Quiz & Flashcards